Altar frontlet for Uppsala Cathedral 2016

Atarbrun till högaltaret i Uppsala Domkyrka 2016.

Mönstret bygger på en blomform/ fyrpass som vi hittat överallt i kyrkorummet. Formen återkommer i väggarnas och valvens målade bårder, i fönstrens infattningar och i ett tvärsnitt av pelarnas speciella utformning med sina rundade hörn, en slags återkommande grundform som binder ihop kyrkorummets rika ornamentik.

Blomformernas antal och placering på altarbrunet följer de hyggna reliefpelare som pryder stenaltarets front.

Altarbrunets långsmala form bildar tillsammans med andra horisontella linjer, såsom trappstegen upp till altaret, bönpallarna med sina räcken och de de långa kyrkbänkarnas ryggar, en "randighet" som vi velat lösa upp i ett tonat färgspel över brunet.

Bottentyget av oblekt lin plockar upp färgton och en råhet i materialet från stenen i altaret och de kraftiga stenpelarna som ramar in altaret. På linet har vi applicerat lager av tunn siden och tyll o kraftigt gröna färger. 

På lite avstånd framträder centrumblomman tydligare i formen än de övriga. Något som kan tyckas förändras varefter man närmar sig altaret och de övriga ytorna framträder med (en ovanliggande) "linjeteckning") av pålagda lingarn och läggsömmar. Lagren av material och de transparenta färgblandningarna kan också ge associationer till kyrkfönstrens färgade glas.

Hur starkt dessa effekter upplevs varierar ihög grad med altarets ljussättning.

Om den liturgiska färgen grön:
 Den talar om växtlighet, inte bara i naturen utan också i vårt eget liv.  Den gröna färgen är efterfestens färg och används bl a under Trettondagstiden och sedan en stor del av sommaren och hösten fram till Domsöndagen, en period då man har tillfälle att bearbeta det som har varit.